wow nu ska det äntligen bli av!

2008-11-27 @ 14:31:24



Det jag har väntat på ett bra tag nu var att vi skulle kunna flytta vilket  blir av nu i december första helgen som kommer .
Jag har längtat som  tusan och nu vill jag bara att dagarna ska gå fortare så vi blir klara med flytten:)
Äntligen så ska man slippa tänka på avståndet som man har nu , det ska bli mega skönt att slippa behöva tänka på att det ska kosta en massa bara för man vill tex hälsa på sin pojkvän eller vänner, allt kommer bli så mycket bättre och nämre då vi bor i landskrona.

Det första  problemet vi slipper är att man ska behöva åka och hämta sin lillebrossa i malmö , fy va skönt att slippa byta tåg, att sitta i timmar osv det  kommer vi inte behöva ens tänka på då vi bor i landskrona, utan man bara ber den han bor hos att sätta honom i tåget mot landskrona så kommer det att räcka för den går raka vägen plus både vi och han slipper detta bytande och sittandet i timmar.

Det andra problemet  vi kommer att slippa är att knappt ha affärer , vilket det finns gott om och nära där vi kommer att bo sen, i just cant wait anymore im so exited hehehe.

Och framför allt det kommer att bli nämre för mig och Älsklingen, vilket kommer inebära en hel del för vår relation whaaaaaaa kan knappt vänta ju, Jag vill bo där nu så jag kan ringa min Älskling när jag vill och typ säga" Baby  vill du komma över en stund, eller  hey Baby va sägs om att hitta på något idag"
Ja helt enkelt  det kommer att bli så mycket bättre då vi bor i lanskrona, fan va skönt det kommer att vara att slippa behöva tänka på avståndet då man behöver den man älskar som mest osv  I say fuck yeahh now the real life begins<3

goda nyheter älskar vi :D<333 haha and im out byebye



I helgas

2008-11-24 @ 20:25:36




I helgas så kom min baby efter ca 3 veckor till mig igen, och det var mega mys att få hålla om honom igen och att få kyssa honom och att få känna hans doft igen det var underbart:D

Vi hade det jättemysigt i helgen för vi var hemma ensamma eller ja nästan som ni vet så var vi tvugna att passa hundarna men det gick ju endå,  tyvärr fick vi låsa in katterna i min brossas rum pga den enda hunden inte kom så bra överäns med dem.

Det possetiva med att passa hundarna var väl att man inte kunde sova bort hela dagen vilket inebar att man fick spendera mera tid tillsammans och bara det betyder jätte mycket.
För det finns ingte värre än att gå miste om värdeful tid som man kan få uppleva tillsammans så ja det var väl det possetiva, det negativa var att jag inte är så van vid att ha hundar så jag kunde tycka att dem var jobbiga för man ska ju vänja sig att gå ut med dem osv men det gick bra endå.

Jag och älsklingen såg på filmen niko ni vet den där nya filmen om den söta renen som söker efter sin pappa, men vi hade inte kunnat se den på tv utan min älsklings hjälp , han hade nämligen med sig bränbara skivor som han inte använde och som jag fick ut av honom.
Så vi kunde ju bränna ut den och se på den och den var mega bra och jag rekomenderar att fler ska se på filmen .

Vi hade massa mysigt och det hände lite vildare saker i rummet men det ni det kan ni typ få fantisera om vad  vi hittade på där inne thehe, vissa saker är ju privat även om det kan vara kul att dela med sig lite av vad som sker i rummet ibland så finns det vissa saker man vill behålla själv hehe:D

Helgen var som ni läst en underbar helg och jag ser fram imot nästa helg då vi kan vara tillsammans igen, saknar min älskling redan och kan knappt vänta till han ska komma igen<333

Hoppas att  ni hade en mysig läs stund se ya // Edison
  

Vill bara komma härifrån men känns som en evighet tills dess!

2008-11-20 @ 00:44:06




fixad i ps



Som ni vet är vi mitt uppe i att flytta men det går segare än jag trott, har vi otur blir det inget flyttande föräns i början på december, och jag som vart förväntansfull att det var i november vi skulle bli klara nu och att vi snart skulle flytta, men nä december nångång blir det av , det vill säga om vi inte hinner få pengar innan dess men ser svart ut:/
Jag hatar det jag vill fan bo där nu, inte om 100 år liksom.

Sen inte nog med det så ska man resa i 4 timmar först 2 timmar för att hämta saker vi har kvar i kivik, sen 2 timmar till tillbaka för att komma hem men då lär vi ha massor med oss som vi ska bära osv ohhh va kul:(
Nä fy fan säger jag,  jag börjar att  tappa glöden och mår skit var dag för det går så jävla segt, hatar att allt ska handla om pengar nu förtiden:(!

 Men jag får väl försöka ha tålamod även om jag börjat att tappa det med:/
Det är inte lätt i livet men vem sa att  det skulle vara det, ingen men fan ibland önskar man att det vore enklare anywey den dagen det nu blir klart kommer det att vara den bästa dagen i mitt fuckade liv.
Det får bli en kort version på allt jag skulle kunna skriva om för nu e jag piss of tack och hej
 bybeye.

Ängelen Gabriel och Djävulen Zero

2008-11-14 @ 22:55:43





Det var en sen natt och ängelen Gabriel, satt på sitt fluffiga moln och hade jättetråkit.
Gabriel var lång, smal, hade blåa ögon med ett halvlångt lockigt hår och en hy lika silkes len som en kvinnas och lika gräddvit hy som grädde.
Han hade ett vitt långt linne med sitt namn inbroderat.

Var  dag var likadan i himelen, harpor som spelade mozarts musik, och änglar som sjöng i körer i ljuvligt irriterande toner eller ja så ansåg Gabriel.

Stackars Gabriel viste inte vad han skulle göra han var så utråkad, han ville liksom utforska nya saker , få göra något vilt något galet men han visste bara inte vad eftersom i ängla himelen hade man fått lära sig att allt var fridfullt med ljuvlig musik, och fågelskvitter.

Gabriel suckade tungt och började fundera vad han skulle göra,  då fick han plötsligt en ide, han skulle smita ifrån änglahimelen för att göra ett besök i helvetet, han hade nämligen aldrig varigt där men det var en frestande ide,
han kollade runder så att ingen såg att han flög därifrån.
Ett stort svart hål öppnades då han närmade sig marken, han kunde höra en helt anan musik där nere ohh va det lät frestande, när han väl var framme vid djävulen Zeros portar så knackade han på portarna.

Zero var smal,muskulös,manlig, och hade svart /rött hår som var som en flamande eld, hans ögon vari en djupgrön ögonfärg,och hans stil var mer rockig än vad gabriels var.

En grov bullrande röst hördes från mörkret det var zero han frågade-
vem är det som knackar på helvetes portar?
Gabriel svarade blygt och lite rädd-
Det är jag ängelen Gabriel.

Zero skrattade till och frågade gabriel-
Och vad kan vill en ängel göra här i mit palats, är det inte förbjudet för er att ta er ner hit sa han lite retsamt.

Jo igentligen är det det herr zero men jag hade så tråkit i himelen så jag ville ta mig ner hit för att se hur du har det.
Zero tystande till och tänkte, efter en stund sen sa han okey men du kommer bara in på ett vilkor, och det är att du stannar här förevigt för efter du har varigt här lär du inte vara välkomen tillbaka till himelen igen.
Gabriel blev paff men han sa kör till bara släpp in mig nu så jag slipper stå här och vänta.

Väl inne hos Zero så var det så mycket att se hela stället var mega coolt , alla färger var inte blå,vita som i himelen nä utan här var det mörka färger, han gillade verkligen hur det såg ut där, woooow utbrast Gabriel cooolt.

Han bliv liksom helt pirrig och ville bara se mer och mer, han skuttade glatt efter Zero då han visade rum för rum.
När dem varigt och kollat runder så frågar zack om han ville testa ett spel,
Gabriel nickade och log sådära sött och sa,
Ja varför inte, dem började att  gå genom en lång hall och musik som han aldrig hade hört förut spelades.

Han frågar Zero vad det är för nåt han hör , då skrattar Zero till hahahaha men snälla lilla vänen har du aldrig hört talas om guitar hero?

Gabriel  börja stamma till gu-gu-gu- guitar vadå?
Guitar hero såklart sa Zero lite malligt.
Har jag aldrig hört talas om sa Gabriel tyst för sig själv.

När dem stiger in i rummet e där ett gäng killar som spelar på nåt slags instrument inte heller det hade han sett förut, han frågade ,
vad heter det instrumentet?

Ena killen i rummet svarade ,
Det är en guitar, jaha svarade gabriel får jag testa ?
 Klart du kan få testa sa dem, men låt oss visa dig hur man ska göra sen kan du få spela det bäst du vill.
Det tog lite tid inan han liksom kom igång på spelet men när han spelat ett par gånger började han gilla det mer och mer.

Gabriel hade aldrig haft så här kul i hela sitt liv han kunde inte sluta spela han blev liksom besatt av spelet och spelade i timmar .
Helt plötsligt började det hända något med gabriel, hans blonda lockiga hår blev svart och rakt, hans linne blev till rock kläder hans ljuva ansikte blev pircat i läppen och i ögonbrynet, hans blåa ögon markerades med svart kajal och han började få svarta vingar.

 Gabriel blir rädd och börja skrika, "
Zero vad händer med mig zero!

Han faller ner på marken med gutaren i famnen han vaknar upp och får se hela gänget och zero  stå ovanför honom och titta ner på honommedans dem ler lite småelakt och säger  "
Välkomen Gabrilel du är nu en av oss, du kommer aldrig att kuna återvända till himelen igen för du är nu en av vårt brödar skap, och ditt namn är inte längre Gabriel utan ditt namn är från och med nu zack".

Gabriel reser sig upp och  fattar inte vad som nyss hade hänt men fy tusan vad han älskade detta nya ställe, han sa stolt och glatt jag stannar mer än gärna här hos er i helvetes värme fylld av rockens musik än att jag går tillbaka till dem sjungande köränglarna med harpor spelandes.

Ingen märkte då Gabriel försvann och ingen varkar bry sig ,
nu lever Gabriel som Zack rock legenden i helvetet.



slut/ by edison 2008

 


Tomten och Jesus

2008-11-14 @ 16:22:26



Det var en vacker vinternatt och tomten var ute i stallet för att förbereda sina renar, när han var klar ville han ut och ta lite luft så han gick ut till skogen han hade nära sig, han såg upp mot den mörka himelen och fick se ett skarpt ljus skina så vackert nu ville han bara dit.
Tomten bestämde sig för att hämta sina renar och åka upp till det där vackra skenet han såg, när han hade komigt en bit på vägen fick han se att det var ju Jesus sken han hade fått se .

Han tittade på jesus som bar en genomskinlig mantel, hans hår var så lockigt och långt så bakifrån liknade han en kvinna, hans kropp var vit som snö och tomten kunde inte sluta att dreggla så tomten  steg av släden och gick på dem fluffiga molnen  bakom jesus och klappa lite lätt på hans axel.

Jesus vände sig om , tomten blev helt stilla ohh som jesus sken han hade aldrig sett något sådant vackert , jesus blåa ögon glittrade så vackert medans hans långa bruna lockiga hår låg så snyggt och glänste, han såg verkligen ut som en gud den dära jesus tänkte tomten.

Jesus frågar vad tomtem gör hos honom, han svarade"
Jag såg ditt vackra ljus och kunde inte mostå att ta en titt"
Då skrattar jesus men klart du såg ljuset det var jag som ville att du skulle komma på besök, stig in i himelens portar min käre tomte så ska jag visa dig hur jag har det här.
Sicket palats tänkte tomten här skulle jag lätt kunnat bo , ingen snö ingen kyla bara ett paradis.

Efter en stund frågar jesus tomten om han vill ha lite vin och kakor, ja tack gärna sa tomten och log, dem satt en bra stund och pratade då fick tomten en dejawu syn på han och jesus villt älskande i hans skog han förstog inte vad som hände , helt plötsligt hade det skimrande änlga ljuset på jesus blitt till läderkläder med handclovar och piska dem älskade rikitgt hårt på sånt där hardcore sätt och tomen började känna hur hans underliv blev hårt, han förstog inte vad som hände, han hör jesus ljusa ängla röst säga tomen , hallå tomten vakna.
När han vaknar så berättar tomten om denna vilda drömmen och jesus bara ler, 
tomten förstog inget och sa"
 nä nu måste jag tillbaka till mitt stall, tack för din inbjudan det var väldigt underhålande och sicken upplevelse"

Jesus skrattade och blinka till så dära charmigt med ena ögat och sa"
 jamen klart kära tomten ,du är alltid välkomen till mitt palats när du än vill.

Dem sa förväl och när tomten var tillbaka i stallet så var där ett kort ifrån jesus där det stog "
 jag hoppas du njöt av vår hardcore stund tillsammans , du är välkomen åter när du vill pussar Jesus.



Tack så mycket:D

2008-11-12 @ 23:36:18


Jag vill tacka dig Linn för ett underbart arbete med min blogg jag e jättenöjd med des utsende och det måste vart mycket jobb att få det så fint som det är nu , även om ett tack känns ynkligt för jag anser det du gjort är mega vackert så  vill jag endå tacka dig.
Tack så jättemycket Linn jag e imponerad på ditt verk, du är nu en av mina änglar<3:D
För er som inte kanske vet vem Linn är så har även hon en egen blogg som jag tycker ni kan kolla på här är hennes bloggadress


http://minanyanser.blogg.se/

I helgas.

2008-11-10 @ 16:13:04





I helgas  så kom min pojkvän till mig igen:D<33
Det var som alltid jätte mysigt, inget gör mig så glad som när han är hos mig .
Var gång han ska komma så känns det som första gången, och det pirrar som tusan i magen, och jag kan inte sluta att säga om och om igen att han ska komma snart, jag beter mig som en nykär tonåring på 14 år nämen kanske inte så men haha inte långt ifrån:P
 
Sen då jag ska gå och möta upp honom så e det som att vi träffats för första gången , för vi båda blir som blyga nykära killar hehe;)
Det är så sött när jag ser honom gå mot mig han liksom typ föröker göra sig så osynlig som möjligt och så liten som han bara kan precis som om  han tänker att shiit där är han , måste gömma mig, haha eller ja jag vet ju inte vad han tänker men typ nåt sånt tänker han nog.
När jag ser att han kommer så söt ,liten och blyg vill jag bara springa mot honom och typ omfamna han medans jag snurar runt han , ni vet som i filmerna när folk e kära hehe  vadå hey we are gays;) men e fett sött.

Men jag e snäll istället och går sakta mot honom för att omfamna han medans han kramar mig så hårt , det är så mys att man hade kunat stått där hela kvällen men hem måste man ju.
När vi går hem mot mig så brukar vi alltid hålla händerna , och eftersom det är vintertid nu brukar jag ta hans hand i min ficka medans jag håller om honoms hand för att värma den.

Detta e bara lite småsaker jag brukar göra och hur vi är då vi träffas.
Finns mycket saker jag kan berätta som är underbart tillsammans med min pojkvän men då skulle detta inlägget behövt tusen sidor men det skulle inte räckt endå för så underbar som han är så kommer inga ord att räcka till lika så när det gäller hur lycklig jag är med honom och hur galet kär jag är i honom.
Men som jag skrev i förra dikten, "Så länge han vet om det själv så behövs det inga ord".

Aaron om du läser detta vill jag säga dig att "
Jag älskar dig jättemycket, och jag är jättelycklig tillsammans med dig.
Edison love Aaron forever<33333


Vänskap.

2008-11-07 @ 14:58:16






Att ha vänner är bra , man kan liksom hitta på saker ihop när man kanske inte e med sin pojkvän som ett exempel nu , plus om det är riktiga vänner så finns dem där för dig vad som än sker, men är det vänner du trodde var dina riktiga vänner som sen visar sig vara falska när du inte vet om det men får reda på det av andra , ja då e dem bara vänner me dig för att du känd på nått sätt som tex bdb kändis eller så är det för du ser bra ut, men det dem inte tänker på som dina riktiga vänner gör och det är hur du är som person inte hur du ser ut.

 Detta e klart inte kul när det ska bli så att dem man litade på mest skulle senare visa sig vara falska.
Hur ska vi veta vilka man ska lita på igentligen,  det e sånt man aldrig vet.
Jag har många bra vänner men väldigt få av alla mina vänner är  vänner som du alltid kan lita på, sånt känner man på sig, eller så har man fått höra av nån att du vet din vän blablabla , ja lita inte på va dem säger, skriver mm , sånt har jag nämligen fått höra av många på bdb att dem flesta såkallade vännerna är bara vän med mig pga jag är ihop med min pojkvän som råkar vara rätt stor där:/ ska det behöva vara så?

Jag tycker detta är fel och man mår ju så jävla bra av att höra sånt ju tex som en skrev ," Du lita inte på vad alla skriver, dem skriver bara så för du är ihopa med din pojkvän".
 När jag fick höra om detta brast jag ut i gråt och jag kunde inte fatta vad jag skulle tro mer och vem man nu skulle lita på , jag har för mig att jag ska ha någon text uplagd på bdb där jag skrev om allt detta, hur jävla fel jag tyckte att det var osv.

Tur är väl då man har en så jävla underbar brossa, och pojkvän som liksom fanns där och tröstade mig då jag behövde det.
Tro nu inte detta e ett kall för umärksamhet för det är det fan inte det får jag nog av endå så, nä utan detta är bara saker jag gämt går och tänker på och som gämt får mig att må så jävla dåligt:/
Det finns så mycket mer jag hade kunnat tillägga men nu orkar jag fan inte har lust att bara gråta nu fy fan va allt ska vara orätvisst idagens läge, man kan fan snart inte lita på någon alls, det enda du kan lita på är dem som står dig närmst, nämligen- Familjen,pojkvänen och dig själv.

Jag vill lägga till att jag kan inte mer än bara le falskt och försöka hålla masken för att inte andra ska få se hur  jag igentligen mår.


Packar som fan men det känns som att vi aldrig ska bli klara!

2008-11-06 @ 11:18:58



Vi skulle ha varigt färdiga den siste oktober, men nu är vi inne på november.
Och allt detta beror på att mamma måste jobba så jävla mycket, hon slutar liksom vid 4 tiden var dag på jobbet.
Och det har blitt jag och brossan som fått packa som idioter, det enda mamma har hjälpt med var att packa det lilla som var kvar då vi hade packat.
Det är fan inte lätt att packa när man bara är två man behöver all hjälp man kan få men om hon inte ens kan få ledigt pga vi ska flytta då lär vi fan aldrig bli klara.
Det känns som att jag är den enda som brinner för att vi ska flytta, vilket inte är så kul.

Men man får väl jobba på som en jedra slav för att bli klar här hemma, asså igentligen så är det inte så mycket kvar, det vi har kvar att packa är, alla våra kläder,alla skor,alla utbrända skivor, och sen har vi kvar att packa ner datorn,teven,telefonen ja det man har hemma liksom.

Men teven och datorn, är något man får ta allra sist för det är inte förens om 3 veckor vi ska flytta och jag hoppas fan att det ska bli så och inte ta ännu längre tid, för då blir jag galen.
Jag vill liksom bli klar nu!

Fatta så jevla underbart det kommer att bli, jag kommer att ha nära till min pojkvän och nära till mina vänner jag har där, asså det kommer helt enkelt vara nära till allt.
Längtar som fan tills vi är klara och allt är på plats i det nya placet som vi ska flytta till.

Det känns som en evighet, och det får mig att må dåligt som fan för att jag vill liksom verkligen flytta och börja om på nytt i mitt liv igen, och komma till landskrona där typ inga jävla rykten går eller ja man kan hoppas, det går nämligen en massa rykten om mig här i perstorp tex en kille jag har känt innan har spridit till sina polare att jag skulle vara bög osv och några sprider att jag skulle vara tjej och ja massa såna sjuka grejer som bara är falskt.

Så just därför ska det bli skönt att få lämna denna hålan ska bli så intressant att få se hur länge man kan få vara den man är innan rykten börjar igen.
Enyway jag e helt enkelt trött på att det ska vara så segt men jag försöker tänka posetivt över allt det negativa att snart e det klart, och att mycket snart kan jag få vara mycket oftare tillsammans med min pojkvän, och bara tanken på att bo honom nära betyder så jävla mycket. Jag kan liksom inte tänka på något anat, nu äntligen kan vi båda få den tid vi behöver för varandra.





Om mitt liv.

2008-11-06 @ 04:38:58





Mitt liv har inte varigt det lättaste , men även om man fått se och vara med om mycket skit har man lärt sig att se på livet på ett annat sätt.

Under min uppväxt har jag blitt misshandlad, och jag har sett min mamma bli misshandlad.
Vi har blivigt hotade till livet, och vi försökte fly men det var inte så lätt med tanke på att männen i hennes liv har varigt antingen alkholister eller drogmisbrukare.
Så vi har fått bevittna alla dessa hemska grejer som ett barn kan bli vittne till, och kul har det inte varigt.
Det har även förekomigt sexuella trakaserier emot mig.
Det jag kommer att  berättar om har hänt i malmö eller ja det mesta.

Jag ska nu berätta om mitt liv.

Vid ca 5 års åldern så  bröt min mammas dåvarande pojvän mitt ena ben, han lockade mig med att säga-
Kom nu edison så ska du få se en sak jag har köpt till dig, du kommer att älska det.
Eftersom  jag som var så liten förstog inte jag så mycket men jag följde med honom endå.
Han sa att han hade en sak till mig i gaderoben som jag skulle få om jag var en snäll pojke och följde med honom, jag nickade och tog honom i handen sen så stängde han den och utan att jag var beredd på det så tog han sin hand för min mun och bröt mitt ben med hjäp av dörren, jag kan inte beskriva hur men typ så mins jag det, enyhow jag skrek och grät så ont det gjorde , varför hade han gjort så här för, men som 5 åring e det inte mycket du kan göra åt saken.

Mamma hade då vart hos en vän ellr ja på  jobbat jag mins inte, men hon kom  då hem  och jag var i mitt rum och grät , och mamma sprang in genom dörren och såg att mitt ben var svullet , fast hon anade vad som hänt så frågade hon honom endå vad har hänt?
Han svarade han fastnade i spjälsängen så att han bröt benet, jag mins inte hur mamma reagerade eller vad hon gjorde mot han som skadat mig, men jag mins att vi fick åka in på sjukhuset.
Jag fick typ ligga på sjukhuset i ca 2 veckor tror jag om inte längre mins så svagt.

Tiden gick och man blev då  7 år.
Vi bode på ett typ område med massor av lägenheter, det var jättefint där och vi trivdes bra.
Jag skulle ut och leka en dag då en gubbe lockade mig med godis, så jag följde ju med jag menar vad gör man inte för att få godis, Så jag följde med honom tills hans lägenhet.
Det skulle jag inte ha gjort , för när vi väl var inne så sa han typ vänta här sötnos så kommer jag snart, han går in i sitt rum, jag står i hans hall han säger du kan komma nu lilla pojken, jag gick ju in i rummet men synen var inte vad jag förväntat mig, han hade asså klätt av sig naken och lagt pengar på bordet han sa-
Om du är en duktig pojke och suger av mig så kan du få dem pengarna och köpa godis för.

Jag blev rädd, började gråta, och han försökte trösta med att men se så sötnos inte gråta du behöver bara göra detta så slipper du det sen, men jag sprang ut från rummet och fram till dörren då det knackade, det var vänner till honom som kom på besök då hade jag chansen att smita vilket jag gjorde, men tänk om jag inte gjort så  då , vem vet då vad som skulle hänt men det får man aldrig veta, men jag e glad jag kom undan.

Denna händelsen har jag aldrig berättat för till min mamma och förmodligen kommer jag aldrig vilja göra det men att jag gör det här och nu är för jag vill få mitt förflutna skrivet.

Jag mins även en sen kväll detta e då inte samma dag som jag nys har pratat om utan långt efter, enywey, mamma och hennes kille hade bråkat jättemycket, och han hade typ hotat att han skulle  döda henne sen döda mig och min bror sen skulle han ha stukigt .
Jävla idiot well well senare mot natten så hade dem sex och jag såg allt , jag blev fly förbannad och fattade inte varför hon nyss legat med honom,  jag blev så arg att jag gick ut i köket, hämtade en kökskniv och jag började gå mot rumet ,  och det enda jag tänkte då var att jag ville mörda honom, precis då jag tänkte hugga honom vaknar mamma och frågar Edison vad gör du ?
Jag svarade - Inget mamma.
Då sa hon gå och lägg dig igen,
Jag svarade okey.
Om hon inte hade vaknat då hade jag lätt velat mörda honom.

Tro nu inte jag e någon galen människa men liksom skulle inte ni velat gjort detsamma, eller vad skulle ni ha gjort?

I min uppväxt har jag även varigt placerad i barnhem, och fosterfamiljer.
Några var bra några inte.

Eftersom vi blev så pass misshandlade som vi blev och vi fick se sånt och vår mamma var så ung så fick vi bli placerade på ett barnhem.
Jag minns inte namn osv men det var ett bra barnhem vi trivdes jättebra där, det enda jobbiga var väl att man saknade sin mamma men hon kom och hälsade på oss typ om jag ej mins fel varannan helg eller om det var, var tredje helg , anyway vi fixk ju träffa henne.
Detta barnhemmet låg en liten bit utanför malmö .
Vi fick vara där ett tag sen så blev vi placerade hos en fosterfamilj som bode i löderup, visst dem verkade jättesnälla osv i början men det skulle vi snart få se att så var det inte.

Dem hade två söner och en adopterad dotter, som blev som en syrra för mig .
Jag och hon fick en bra kontakt, hennes söner var tonåringar och var sällan hemma där dom kom bara ibland och hälsade på.

Iallfall tiden gick och man blev 8 år.
Vi firade det med massor av glass och godis, och senare gick vi och la oss,
det var då det hände.
Alla sov i huset då kvinnans man kom in på mitt rum och sa att om jag ville få mer glass så skulle jag följa med honom, och jag älskar glass så jag följde med honom ner till källaren.
Väl nere i källaren så sa han typ  att jag skulle vara en snäll pojke och att jag inte skulle skrika, han började att knäppa upp mina byxor och jag fattad enada men jag kunde ju inget göra han drog ner kallingarna och börja röra på min penis han typ runka av mig han sa som ursäkt att det var helt normalt att göra såna saker, jag grät  och han sa Edison  snälla var tyst , och var en duktig pojke anars om du inte är snäll så kommer jag  att skada dig ,nån kan höra oss bara var en duktig pojke nu så får du glass sen.
Ja han höll vad han sa  jag fick min glass men att gå och lägga sig efter en sån sak utan att gråta i sängen var svårt men jag hade ju lovat vara tyst, och jag ville ju inte att han skulle skada mig.

Nästa dag vid frukosten så var jag tyst, jag sa inget, och kvinnan frågade vad e det me dig Edison, jag svarade inget , då sa hon okey sen frågade jag-  kan jag få gå ifrån bordet hon bara ja visst.
Manen gjorde inte om detta för det hann ,han inte för sen var vi med i en bilolycka.

Allt började som en vanlig dag vi skulle till mcdonalds och träffa någon minns ej vem bara som bode i malmö, och det skumaste jag vart med om var då att dottern hade klippt ut en silversjärna med hennes skolkort utklippt med änglavingar, hon sa så hära-
Jag vill att du ska ha denna stjärna som ett minne ut av mig jag kommer alltid finnas hos dig även om jag e borta.

Jag fattade ingenting men jag tog emot sjärnan endå.
senare så stack vi ut till bilen och vi började att köra , vi  hade jättekul och sen så såg vi en  annan bil i full fart , den körde liksom sicksack, och vi försökte undvika att hamna i diket och att krocka, allt gick så fort att det enda jag mins var en fet smäll sen att vi snurrade i flera varv i hög hastighet och föll ner på en ko äng eller va det var, manen omkom direkt,
Jag bröt båda mina ben, mina brosor fick lindriga skador så dem klarade sig bättre, och  kvinna fick ett slag mot huvudet och hon skrek  man såg blod, ush fy fan sen mins jag inte mer än så , sen vaknade jag upp på sjukhuset i lund tror jag och då hade jag och kvinnan samma rum.
Och deras dotter som dem adopterat omkom på sjukhuset hon led av en skelett sjukdom som inebar att bara du typ slog nätt bröt hon det, anyweys så hon omkom ju av att hela hennes kropp var bruten, det sista hon bad om var ett glas vatten.
Det läskiga var ju som att hon på något sätt redan visste om att hon skulle dö just denna dagen snacka om ett minne för livet, jag ska ha hennes kort någonstans kvar innu men jag vet inte vart, vilket är synd men jag har hon kvar i mitt minne och där kommer hon att vara tills den dagen jag går bort.

Vi fick veta då vi båda hade vaknat att dottern och manen var döda.
Jag mins även att jag fick följa med för att se manen död , det var inte så läskit som jag trott utan han såg bara ut som att han sovde, så det var inte så jätte läskit.
Tiden gick och  vi blev stora nog att betsämma om vi ville bo hos denna kvinnan eller flytta, hem vi valde att flytta hem till mamma igen.

Det finns asså bevis på att vi har blivigt misshandlade för det gjordes nämligen en polisutredning mins ej när men det gjordes, så om ingen tror mig har vi bevis.

Mins ni det jag berättade om han killen som bara misshandlade oss , han jag ville döda ja han var ju pappa till min lille brossa och han har vi fått besöka i fängelse ett par gånger då han satt inne.
Det var inte det roligaste men typ vi var tvugna för att lille brosan skulle få en chans att få träffa honom, men nu förtiden vet inte min lille brosa vem hans riktiga pappa är , fast det tycker jag e lika bra jag menar vem fan vill ha en barn och kvinno misshandlare till fasa, ingen !

Mamma hade nu en ny kille som tog droger men han slog oss inte , och det var väl bra då men att man fick se drogade folk var ju inte kul, gämt var dem höga på något, shure vissa var shysta men vissa kunde lätt bli argsinta men dem rörde sällan någon tur var väl det, anywey denna manen trodde han kunde bossa runder och betsämma en massa men det skulle jag se till att ordna.
Eftersom att vår  mamma sällan vågade göra nåt pga så många år hon  blitt misshandlas osv så fick man ju bli den som var stark.

Jag var nu ca 14 år kanske,
Enywey han hade asså typ grälat en massa med mamma och hotat oss till livet osv,  och nu tyckte jag att nä nu får det fan vara nog så jag satte foten i golvet och sa iskallt -
Du tror att du är något elelr hur, att du vet och kan bäst, men där har du fel din jävel, vi har varigt med  om rent för mycket för att du ska hålla på , nu får det fan vara slut, sen sa jag -
om du tror att du e så jävla cool, och att du kan spela fasa  tror du fan fel.
Du är inte vår pappa du betsämmer inte över oss,  och bara så du vet ditt jävla äckel så  har jag  velat mörda dig och jag hade tänkt mörda dig om det inte vore för att ni vakande, då tittade han chockat och sa typ jaha men jag hade tänkt mörda er oskå ,först er mamma sen dig sen din bror, då skratta jag elakt hahaha tror du att jag ska bli rädd nu eller hahahahaa, sen sa jag du hade varigt död innan du hade hunigt mörda oss din jävel, sen sa  jag en massa sånt tills jag träffade hans öma punkt och han blev tyst en hel vecka , han sa inget bosade inte han var helt enkelt rädd för mig , det kunde han fan få vara jävla knark missbrukare.

I och med mamma var så svag som hon var så har jag och min bror fått bli vuxna i förtid, och klara oss mycket  på egen hans osv, men jag e glad för att det blev så för nu ser man livet på ett annat sätt.

Tiden gick och äntligen satte mamma foten i golvet och sa nu flyttar vi härifrån och du kan inte stoppa oss och försöker du så ringer jag polisen eller ja nåt sånt mins inte så korrekt vad hon sa men typ nåt sånt sa hon.
Vi flyttade då till kivik där vi bodde i 5 år , vi trivdes där jättebra, och mamma träffade en ny kille och den killen är hon med än idag , dem har varigt ihop nu ca 7 år, och han e fan den snällaste som mamma någonsin har haft, han bryr sig mer än vår pappa om mig och min bror, och han e mer som en pappa för oss än nån kille har någonsin har varigt.
Jag e glad för mammas skull och även för att vi slipper misshandel,knark,och sprit.

Nu lever vi ett jevligt bra liv och det förflutna suddas allt mer ut men än kommer man minnas vissa stunder för tyvärr har dem stunder satt sig så djupt att det kommer aldrig att kunna suddas bort helt, för det kommer alltid att finnas där, men  vi jobbar på det så gott vi kan.
Jag har säkert glömt många detaljer, och jag har nog några stavfel men jag pallar inte rätta till allt så jag hoppas det är läsbart anars får jag rätta det nån dag då jag har mera tid att spendera på att fixa till texten, jag har nog säkert glömt vad vi sa när och hur gammal man var då okså men så som jag mins det så får det berättas.

 Om mitt liv by /Edison















I lördags kom min baby äntligen<333

2008-11-06 @ 00:04:40




Jag trode inte att jag skulle få träffa Aaron föräns nu i helgen som kommer vilket hade inebärt nästan en månad ca som vi inte träffats på.

 

Det var i lördags som allt hände.

I lördags var det verkligen yrt , han visste fortfarande inte om han kunde komma eller inte, jag messade honom ett par gånger, sen ringde jag honom och då var han och handlade med sin mamma , det var kul att höra hur han sprang runder och handlade en massa saker det var som att jag var där anyway, då han var hemma igen så messade jag nog igen typ om han kunde komma eller inte och han bara- nä jag kommer ingenstans.

Eftersom jag saknade honom skitmycket, så bröt jag ihop mot kvällen och då han ringde så trode han ju att han skulle få prata med sin glada pojkvän, men jag grät och Aaron blev helt typ öhhh vad e det, jag bara jag saknar dig som fan, han bara men baby då, så fortsatte jag gråta en stund och Aaron typ klarade inte av att höra mig så lessen , jag och mitt minne asså jag har nog missat en massa detaljer osv menmen, sen så typ vet jag inte vad som hände om vi la på och han ringde igen jag vet inte,  men sen så sa han i tele blir du glad om jag har skaffat fram pengar och står och fryser arslet av mig och väntar på att tåget ska komma?

Jag bara whaat ska du komma!

Han bara ja , då frågade jag men går det något tåg?

Då svarde han ja det tror jag det ska göra, jag bara men honey har du inte kollat det?

Då sa han -

nä men jag tog chansen endå.

Sen sa han- asså nu hoppas jag att det ska gå tåg så du inte blir lessen igen för jag klarar inte av att höra dig bli så här lessen igen sen sa han sött det är ditt fel , du ska sluta bli så lessen så jag kommer ir ja nåt sånt asså han sa det på skämt nu, sen så typ låtsas tjafsade vi och han skrek högt det är ditt fel hehe ja bara ja det är mitt fel.   

Sen så sa jag att jag kan kolla om det går ett tåg, Fatta sån tur vi hade att det gick ett tåg.

Vi snackade i telen tills han skulle på nästa tåg, sen var han tvungen att lägga på för typ han satt i en sån tystavdelning , anyway jag ringde up honom igen för att se så att han hade hunigt med det andra tåget, vilket han då hade sen sa jag okey vi ses sen love you , han- love you to.

Fy tusan va glad jag blev att han kunde komma, snacka om tur man kan ha ibland, sen fick jag spenderar ett par dagar med honom och det var fett underbart, han åkte hem igår pga han har ju hundarna han måste ut med.

Jag kan inte beskriva i ord hur jävla lycklig jag är och hur galet kär jag är i honom men sålänge han vet om det då behövs det inga ord<333

Jag älskar dig Aaron<3333

Edison<3 Aaron

30/3-2008

RSS 2.0