Edison Chen

Livets många frågor.

Jag har kommigt fram till att livet är fyllt av frågor som man aldrig kan få svar på,och det är fyllt av frågor som angår en själv,dem finns där varje dag men ibland finns dem där för mycket och man vet varken in eller ut,det jag talar om är dessa frågor.

Vad vill jag med mitt liv,
Vem är jag,
är det så här jag vill leva?

Dessa fråger kan återkomma i perioder,vilket det har gjort för mig.

Den första gången jag tänkte på dessa frågor var jag väl typ 13 nåt,sen nästa gång var det vid 17,sen nu vid 21 års åldern.

Jag undrar varför det kan bli så när man tycks tro att så som det är nu är så det ska vara,men sen samtidigt tänker man okså på om det finns fler möjligheter för en att upptäcka,och det är just det jag funderar på nu, jag vill tro att så det är nu är så det ska vara men sen samtidigt,är jag osäker på vad jag igentligen vill,jag har så mycket att tänka på nu så jag blir utmattad,och mår mer och mer pshykiskt dåligt.

Jag vill en sak men jag vill en annan sak okså så liksom jag har hamnat i en återvänds gränd och nu måste jag hitta en väg ut,men det är för mycket på gång i mitt huvud att jag tycks stå kvar vid återvänds gränden utan att veta vad jag vill,och vart jag ska gå.

Jag har två val och det pendlar så mycket att jag ibland kan tänka att det vore bäst om jag sket i allt och bara försvann så jag slapp välja en väg,men sen vill jag endå vara hundra procent säker på vad jag vill så jag kan få rätt på allt igen för just nu är allt i obalans och det är inte bra att jag är så här just nu med tanke på att jag har så mycket annat att tänka på som hjälpa mamma hemma osv.

Det blir liksom för mycket för mig att orka hantera,men vad ska jag göra då?

Ibland önskar man att man vore barn igen för då hadde jag fått slippa alla dessa obesvarade frågor och återvändsgränder,men nu är jag inte barn längre och jag kan inte mer än försöka orka lite till för att få allt rätt.

På grund av alla tankar som snurrar runder i huvudet på mig,sover jag dåligt,äter dåligt,jag blir lättare trött och är inte lika uthållig i sovrummet,mer än så behöver jag inte göra bilden tydligare,för jag tror ni fattar hehe:P
Och det är okså det jag pressar mig för mycket när jag samtidigt försöker finna mig igen,för just nu är jag lost.

Jag vill orka mer än vad jag gör nu men det är inte det lättaste,och detta gör att jag blir besviken på mig själv och tappar mitt självförtroende,för jag vill vara så bra jag kan så att jag kan hålla allt stadigt istället för som jag känner nu att jag mer och mer tappar greppet och allt blir ostadigt.

Vad kan jag behöva för att få allt stadigt igen,och få rätt på allt,ja den som kan svara på det är isåfall en ängel för jag kan just nu inte se några lösningar på allt:/
och även det gör ont som fan att jag gick från stark till svag igen,jag har haft dessa tankar förut osäkerheten osv men sen försvann dem och nu är dem tillbaka,och precis som förra gången gav jag upp men då dök min baby upp och jag blev som en ny människa,men nu känner jag att den jag var då vi möttes försvinner allt mer i mörkret,och dit vill jag inte falla igen.

Well jag kan skriva tusen grejor men jag har inte orken till det så detta får duga för tillfälligt.

byebye/Edison

asså...

jag är inte säker på att jag kan hjälpa till men ska försöka...



som jag har ser de så har du ganska mycket annsvar hemma.. du måste ta mycket annsvar och måste vara äldre än du är.. nt på ett dåligt sätt men du måste lixom ta mycket mer annsvar...

du har nog ganska mycket då och tänka på...



Du sover inte så bra dessutom och då orkar man inte så mycket, äter dåligt och får inte så mycket energi pågrund av de...



De du behöver är vila och sova tror jag.

kanske gå och tänka lite själv och försöka se de bra sakerna istället för att tänka på allt som behövs göra och bara försöka slappna av och skaka av dig allt annsvar... om du har ganska nära till vattnet gå dit och sätt dig och bara titta på allt som kan få dig lung och inte tänka på allt annat...



kanske nån stor äng eller nåt är ganska skönt också bara så du får bort alla tankar som bryter ner dig...



Sätt dig och prata ut om allt bara.. ta de med Aaron eller nån som de känns som du bara skulle kunna babla på om allt så du får ur dig det.



Som sagt försök ibland att inte tänka på allt som är jobbigt... tänke inte på allt annsvar och bara gå och sätt dig nån stans själv och slappna av.



Jag vet inte om de komemr att hjälpa men..

de är de ända jag kan komma på.



1. sova mer

2. äta ordentligt

3. släppa allt ansvar för ett tag

4. sluta tänka på allt dåligt och se de bra

5. gå och sätt dig på nåt skönt stället typ vattnet eller kanske på en äng, ta några djupa andetag och bara tänka. låta ögonen vila på något fint...



6. Prata med någon du litar på nån som de bara går att prata med och då ska du nog berätta allt som känns tungt och jobbig och få ut dig allt.



7. jag vet inte om de kommer gå för dig men att bara gråta ut men gör de inte nånstans där du bara sitter och gråter ensam ... som t.ex. ditt rum de blir bara så hummlans nere då, ta t.ex. nån stans där du känner dig fri från alla bekymmer...



Jag vet inte så mycket mer hoppas de duger... vet inte heller om de kommer funka, aja hoppas du blir bättre ''/ :)

Jag vet hur det känns när det är så. Jag tänkte så hela tiden innan jag började rida. För ridningen förändrade mitt liv helt. Det märker man om jag inte har varit med hästar på ett par dagar blir jag helt trött och orkar inte med någonting.

Så det du behöver kan vara något som du verkligen tycker om, något som ingen annan kan påverka. Där du kan utvecklas i din egna takt och kan släppa allt annat för en stund. Sånt kan göra underverk ^^

njahapp då var din bdb borttagen :'( äwäwäwäw...

Håper det går bedre snart.